PIONJÄRERNA, boken om svenskarna som intog San Agustin

 PionjärernaKanarieliv har bett Bengt Björnekärr recensera Birgitta Frejhagens Bok ”PIONJÄRERNA” som släpptes i samband med ceremorien i San Agustin,
till firande av ”De första svenskarna som satte spaden i jorden och började bygga det Turistparadis som vi idag kan se på Gran Canarias södra sida.”
  Bengt Björnekärr:

Så grundlades det svenska semesterparadiset på Gran Canaria

Så här såg det ut i San Agustin i början.

Gran Canaria har allt sedan 1950-talet varit ett populärt semestermål för soltörstande svenskar. Inför den kommande turistsäsongen kan researrangörerna konstatera att så fortfarande är fallet, och bokningarna till ”Den lyckliga ön” är fler än på många år.

Från början var Las Palmas målet för svenskarnas semestervistelse på Gran Canaria, men 1962 – för 50 år sedan – lades grunden till de svenska turisternas huvudort – San Agustin.

Birgitta Frejhagen

Lagom till 50-årsjubiléet har en bok kommit från tryckeriet, som skildrar det mödosamma arbetet att etablera ett svenskt samhälle på ön.

Boken har titeln ”Pionjärerna” och har Birgitta Frejhagen som författare. Hon har på ett intresseväckande och väl dokumenterat sätt skildrat hur ett gäng svenskar fick idéen att bygga en semesteranläggning och ett rehabiliteringscentrum mitt i ett stäpplandskap där den enda kultiverade växtligheten bestod av tomatodlingar.
Det är en bitvis spännande läsning om kulturkrocken mellan svenska målinriktade intressen, den spanska byråkratin och utdragna beslutsprocesser.

Som centralfigurer och pionjärer framstår markägarna – representerade av grevefamiljen del Castillo y Bravo de Laguna– och den svenske byggmästaren Sven Kviborg.

Nueva_Suecia

Greven och Sven hade i åtskilliga avseenden olika uppfattningar, men man byggde upp ett förtroende för varandra vilket gjorde att arbetena dock kunde fortskrida på ett fruktbart sätt.  Ett projekt ville inte Sven delta i. Det gällde byggandet av San Agustins Centrum. ” – det är en bedrövlig skapelse”, sa Sven Kviborg vid ett tillfälle.

Det var naturligtvis många andra personer som på sitt sätt bidrog till att ge karaktär och socialt innehåll åt vistelsen på orten. Här beskriver Frejhagen hotell- och restaurangägare samt svenska underhållningsartister som verkade i området och spred lekamlig och själslig trevnad.

Jag vill än en gång framhålla förträffligheten i boken ”Pionjärerna” för alla som vill veta litet mer om svenskarnas ”erövring” av Gran Canarias södra del, men jag vill även rikta viss kritik mot att några av de för semestersvenskarna mest kända pionjärerna inte blivit omnämnda. Det hade inte varit fel att även nämna något om två andra svensksamhällen Piletilla och Playa del Hombre – båda belägna i Telde kommun.

Så långt Bengts recension  av boken. Här kan du läsa vidare om Bengts egna erfarenheter av andra svenskar som satt Gran Canaria på kartan.

Bortglömda pionjärer

Jag får en känsla av att Birgitta Frejhagen inte hade tillfälle att så ofta besöka Gran Canaria på sexti- och sjuttiotalet för det är några profiler som inte kommit med i presentationen av nybyggarna  – profiler som man inte kunde undgå att beröras av.

Ingemar Pallin, som drev den kanariska turistradion under nästan 40 år, omnämns i den nu aktuella boken bara i förbigående.
Kajsa Strandberg-Hedwall nämns inte alls – inte heller pionjärparet Maud och Bo Löfgren, som drivit Connings Guld i Las Palmas i över 40 år.

De ovan nämnda har var och en på sitt sätt i högsta grad bidragit till turismens utveckling på ön och var under uppbyggnadsepoken de fasta punkterna i tillvaron på semestermålet.

Genom Pallin fick man de dagliga nyheterna från Sverige.  Vidare svarade han för informationen om vad som tilldrog sig på ön, spelade önskemusik och lät lyssnarna delta och ställa frågor. Pallin sände även TV-programmet Kanarienytt under en period på 90- talet.

Ingemar Pallin är faktiskt den svensk som nått störst erkännande i form av hedersbetygelser från myndigheterna på ön.

Vid en högtidlig ceremoni i stadens kommunhus – och i samband med ett extra plenum – överräckte borgmästaren José Juan Santana Quintana ett diplom som ett yttre bevis på stadens uppskattning av Pallins insatser på turistområdet i kommunen.Ingemar Pallin och José Juan Santana Quintana
Ett par andra värdefulla presenter fick Don Xavier Palin, som kanarierna kallade honom, även mottaga. Många vackra tal hölls av de olika politiska representanterna i kommunstyrelsen.

Genom ceremonien i kommunhuset i San Bartolomé de Tirajana upptogs Pallin – till ”Hijo adoptivo del municipio”, (Kommunen San Bartolomé de Tirajanas adopterade son).


Fler utmärkelser

Utöver den ovan nämnda hedersamma utmärkelsen, har Pallin tidigare blivit uppmärksammad för sitt arbete med att sprida information om Gran Canaria. Redan 1979 fick han motta medaljen ”Medalla al Mérito Turístico del Ministerio de  Comercio y Turismo” och ”Medalla de Plata Importante del Turismo” år 1988.

Ingemar slutade sina dagar den 5 januari 2003.


40-årig restaurangtradition

Efter mer än 40 uppskattade och framgångsrika år i restaurangbranschen lämnade Cajsa Strandberg sitt kära Gran Canaria år 2005 för att återförenas med släkt och vänner i Sverige. Cajsa fyllde 82 år samma år.

För Cajsas del började livet på Gran Canaria redan i februari 1962 då hon öppnade restaurangen Tres Coronas på Las Canteras i Las Palmas. Under en period drev hon även restaurangen Colón Playa på Las Canteras.
Fr.o.m. 1972 blev det också restaurangverksamhet i Arguiniguín. Cajsa hade förmågan att med små åthävor skapa värme och trevnad omkring sig, vilket resulterade i att inte bara folk i allmänhet trivdes hos henne utan även många artister ur den svenska underhållningsbranschen.
Cajsa och Inge Sandberg, som också varit med på restaurangtiden i Arguniguín, var stora beundrare av ABBAs musik, vilket kanske förklaras av att hon hade speciella minnen med gruppen. Särskilt nämnde hon Agnetha Fältskog, som ensam satt kvar i restaurangen en kväll. – Jag tycker att det är så lugnt och skönt här, förklarar Agnetha för Cajsa, som inte visste vem sångstjärnan var. Det fick hon strax reda på och värdesatte alltsedan dess Agnethas bekantskap.
Lasse Berghagen var också en kär gäst. Varje gång han kom till Arguiniguín hade han med sig en Skogaholmslimpa. En gång kom Magnus Härenstam in på restaurangen – även han med en Skogaholmslimpa under armen. – Det är en present från Lasse, säger Magnus med ett välkänt skratt.
Andra som passerade revy, när Kajsa gräver i sina minnen, är t.ex. Kalle Jularbo, Jockmokks- Jocke, Alice Timander, Sonja Stjernkvist, Harry Brandelius, Jules Sylwain m.fl.
——————————————————————
Här slutar Bengt sin berättelse om egna minnen tillsammans med viktiga pionjärer från svenskarnas första tid på Gran Canaria.

Bengt Björnekärr [email protected]

Foto, scanning från boken och text: Bengt Björnekärr

Foto: Leif Kempe

 


Comments

  1. Dear Sirs, my name is Gerardo Carreras, i’m preparing a documentary about Maspalomas Cosa Canaria, and i have two questions. First, i would like to know where can i purchased the book PIONJÄRERNA, I’m now living in madrid, but i going back to Gran Canaria, almost once a month.
    Second, i will love to interview Ms. Birgitta Frejhagen, author of the book but also others pioneers.
    If i can arrrange a meeting, i can explain my project, and maybe get into some colaboration.

    My father was a turistic pioner and Iceland consul, and i think i owned him this document, that is closer to educational history video, than an a tv show.

    Thank you very much
    Kind regards and thank you very much
    Gerardo Carrreras

Speak Your Mind

*