Katedralen i Las Palmas, första avsnittet

UTFLYKTER / STADSVANDRINGAR: Besök på Katedralen Santa Ana i Vegueta, Gamla stan i Las Palmas.

Skandinaviska klubben anordnar utflykter och besök av olika slag.
Denna gång var det besök på Katedralen Santa Ana och det intressanta muséet (museo dioscesano), bl.a.

Här låter vi Karin Berilsson guida oss och berätta:

Bild, som man tror det var för länge sedan

Bild, som man tror det var för länge sedan


Namnet Vegueta kommer av ”vega” som betyder bördig slätt. Det är samma ”vega” som vi finner i namnet Las Vegas i USA.

År 1478 kom militären Juan de Rejon med sina styrkor hit för att slutföra erövringen av Gran Canaria på uppdrag av det spanska kungahuset.
Soldaterna slog läger på den här platsen för det fanns god tillgång på sötvatten från flodfåran Guiniguada.
Området, som ligger lite högre beläget, gav möjlighet att hålla vakt och se till att militärlägret inte attackerades av urinnevånarna. Man tog namnet Real de Las Palmas, (de kungliga palmerna)från de palmdungar som växte nära flodfårorna.

Gamla teckningar på Katedralen

Gamla teckningar på Katedralen

Det som från början var ett militärläger blev snabbt en stadskärna. Vegueta blev stadsdelen för kyrkan och makten. Där fanns också rättvisans myndigheter –guvernören och de förmögna.
Man byggde en liten kyrka som fick namnet Santa Ana men som sedan döptes om till San Antonio Abad.

Eftersom många av de som var med och erövrade kom från Andalusien gav de namn åt platser här efter sina hemtrakter och efter sina favorithelgon. Santa Ana är ett exempel på detta och Triana-gatan ett annat exempel. El Real de Las Palmas fick titeln stad år 1515 av det spanska kungaparet.

Karin i Guidetagen

Karin i Guidetagen

Samtidigt som Vegueta växte upp kom det också till en annan stadsdel, Trianadär handelsmännen och hantverkarna kom att slå sig ned.
Den kanariske poeten Tomas Morales har skrivit en fin dikt om den torra flodfåran mellan stadsdelarna som på vintern lurades att tro att det var en flod och att dessa två stadsdelar med var sin stil, var två skepp som möts i hamnen. Barrio de Vegueta

Kat008Det katolska kungaparet Fernando och Isabel gav order om att man skulle bygga en katedral. Arbetet startades mellan 1497 och 1500. Den förste arkitekten var Diego Alonso de Montaude. Mellan 1504 och 1519 var det arkitekten Pedro de Llerena som var ansvarig.
Samtidigt som arbetet med katedralen fortlöpte började Santa Ana-torget att kantas av viktiga byggnader, som Biskopspalatset, Stadshuset och Casa Regental, (ung.regeringshuset.)
Eftersom den första kyrkan inte längre rymde stadens innevånare och man räknade med att byggandet av katedralen skulle ta tid så byggde man en kyrka som var ”30 fot lång och 15 fot bred” intill katedralen. Den var också mycket lägre men kom att sitta ihop med katedralsbyggnaden fram till 1781. ( Mot torget Pilar Nuevo, den låg alltså där katedralens baksida finns idag).

Det första Stadshuset förstördes vid en brand men ersattes av det nuvarande på 1840-talet. På taket ser vi statyer som representerar Handel,Kat020 Konst, Sjöfart och Jordbruk. De är verk av fransmannen Boutiller, år 1909.
Santa Anatorget har allt sedan det kom till, varit platsen där viktiga händelser har ägt rum som tex; religiösa processioner, politiska möten för delningen av ögruppen i två provinser.
I början av 1800-talet beställde man åtta bronshundar från norra Europa, troligen Belgien, för utsmyckning av torget. Det var meningen att de skulle föreställa typiska kanariska hundar men man fick i stället magnifika Kat022exemplar av brittiska jakthundar med sina fågelbyten intill sig. Las Palmasborna dyrkar dessa hundar trots allt och de pryder verkligen sin plats där de vaktar över Santa Ana-katedralen.

Som en mur runt biskopspalatset trädgård står delar av den ”coro” som länge fanns inne i katedralen. Det var en konstruktion där kören höll till men där också kyrkans män hade sammanträden. Framför muren finns skulpturer som föreställer José Lujan Pérez, Viera y Clavijo och olika arkitekter som har arbetat med katedralen.
Kat029Andra arkitekter som arbetade med katedralen var Juan de Palacios och Martin de Narea. Katedralen invigdes år 1570 men var inte alls helt färdig då. Arbetet fortsatte fram till 1637.
Invändigt är katedralen byggd i sengotisk stil med portugisiskt inflytande. Från början var det meningen att mittskeppet skulle vara högre och sidoskeppen lägre men till sist fick man lov att göra de tre skeppen lika höga. Högt placerade fönster ger ljus. Den har kryssribbsvalv.

År 1781 var den gamla låga kyrkan i så dåligt skick att man beslutade att riva den och bygga ut katedralen. Samtidigt fick hela byggnaden en ny fasad, som ett nytt ”skal”.
Den nya fasaden är helt i sten i nyklassisk stil. Pga den höga kostnaden och diskussioner om hur själva utsmyckningen av fasaden skulle göras kom arbetet att hålla på fram till 1901.

Diego Nicolás Eduardo var den arkitekt som arbetade med katedralens utbyggnad och den nya fasaden under perioden 1781-1798. Sedan tog skulptören José Lujan Pérez över ansvaret.
Kat010Efter hans död, 1815, kom ett antal olika arkitekter att arbeta under korta perioder, Laureano Arroyo Velasco, Fernando Navarro y Navarro och Manuel de Oraá y Arcocha. Det är skulptören José Lujan Pérez som har gjort relieven av Santa Ana på baksidan av katedralen.

Fortsättning följer i avsnitt 2. Där berättar Karin om kyrkomuseet (El museo diocesano de arte sacro) och det som finns inne i katedralen. Vi  räknar med att publicera det i mellandagarna.

Klicka HÄR om ni vill se bildspelet i storformat.

Text: Karin Bertilsson; Foto: Fedac och Leif Kempe; Red. G Forsberg


Speak Your Mind

*